torsdag 30 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Kampen mellan ljus och mörker

Vi lever i mörker nu. Det är mörkt när jag kommer till jobbet och det är mörkt när jag åker hem. Min hjärna törstar efter ljus. Jag bokar möten så att jag ska hinna springa på lunchen. För mig är ljus och motion lika viktigt som mat.

Ljus är viktigt för hjärnhälsa
Korsord, sudoku och andra hjärnspel gör dig bättre på korsord, sudoku och spel. Klassisk musik (den så kallade Mozart-effekten) kanske kan förbättra din koncentration. Men inget av det påverkar hjärnans hälsa eller smarthet. Det viktigaste för bra hjärnhälsa är istället fysisk träning. Det vet nog alla som följt min blogg de senaste åtta åren. Men nu vet man att ljus också är viktigt för hjärnhälsan.

I en studie ledd av Nicholas Spitzer, professor i neurovetenskap vid UC San Diego, studerade man vad som händer i hypotalamus hos råttor när de utsätts för ljus. Hypotalamus är en del av hjärnan som har kontakt med ögonen. Råttor är nattaktiva. Till skillnad från oss människor trivs råttor bättre i mörker. Det visade sig att råttor, som befann sig i rum med korta ljusa dagar, producerade ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.


tisdag 28 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Träna hjärna och kondition samtidigt

Löpning förbättrar minnet och din kognitiva förmåga. Däremot är det oklart om hjärnträning ger samma effekt. Det tycks som att hjärnträning bara leder blir att du blir bättre på det du tränar. Det finns inga bevis för att hjärnan som helhet påverkas av hjärnträning.

Sedan några år vet man att viss sorts hjärnträning som t ex strooptest som utförs i samband med konditionsträning, ökar uthålligheten mycket mer än enbart konditionsträning. Strooptest tränar upp din förmåga att motstå impulsen att säga den färg som står med text. När du springer tränar du upp förmågan att motstå impulsen att ge upp. Det är likartade aktiviteter i hjärnan.

Tidigare studier har visat att löpning skapar nya nervceller i hippocampus, förmodligen för att ge plats för nya minnen som uppstår när du springer genom världen. Hjärnträning ger dock inga nya nervceller. Om du tränar sudoko blir du bättre på det, men det gör dig inte bättre på att komma ihåg var du lade mobilen. Men om du kombinerar fysisk träning med hjärnträning, vad händer då?

Forskare vid McMaster University ville testa den hypotesen. Deras gissning var att hjärnträning och fysisk träning ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.


måndag 27 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Löpning och underkläder

För omkring 2 miljoner år sedan dök det upp en ny människoart som sedan fick namnet Homo erectus. De överlevde i över 1,5 miljoner år och är därmed den människoart som levt längst. Homo erectus var sannolikt de första löparna. Till skillnad från tidigare primater var de bra på att gå och springa på två ben. Antropologerna tror att de ägnade sig åt uthållighetsjakt. De sprang efter byten i timmar. Eftersom de saknade päls och svettades ymnigt, orkade de längre än deras byten som kollapsade av värmeslag.

Homo erectus satt inte på stolar. Stolar, fåtöljer, kuddar och örngott är nya uppfinningar. De stod upp när de skulle gå ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.

torsdag 23 november 2017

Är smart och flexibel samma sak?

Det är ganska lätt att känna igen en smart person. En smart person är flexibel, kvick, har humor och självförtroende. Men kan man se det i deras hjärnor? Finns det någon teori om hjärnan som förklarar hur smarthet uppstår? Nja, det är lite olika. Men enligt en ny teori, som publiceras i tidningen Trends in Cognitive Sciences, kan det vara hjärnans dynamiska egenskaper - hur hjärnan är kopplad och hur kopplingarna skiftar som svar på förändrade krav - som bäst förutsäger huruvida smarthet uppstår i en människohjärna. Det känns intuitivt rätt.

Forskare har länge förstått att hjärnan är uppdelad i olika moduler för specifika förmågor. Dessa moduler är inte statiska, utan förändras dynamisk i förhållande till nya krav efter t ex en hjärnskada.

Hjärnans syncentrum finns till exempel på baksidan av hjärnan. Men för att förstå och bli medveten om vad det är du ser krävs djupgående samarbete med andra delar av hjärnan. Det kräver också begreppsmässig kunskap och andra aspekter av informationsbehandling, som stöds av andra moduler i hjärnan. När antalet moduler ökar blir den typ av information som representeras i hjärnan alltmer abstrakt och generell.

Den prefrontala barken, som finns längst fram på hjärnan, har till exempel expanderat rejält under människans utveckling. Det kan du se om du jämför din välvda panna med en apa. Eftersom denna hjärnmodul stöder flera högre funktioner som planering och organisation, har forskare gissat att intelligensen ligger där någonstans.



Men i verkligheten är det hela hjärnan - den globala arkitekturen och samspelet mellan lägre och högre nivåer - nödvändigt för allmän intelligens, säger Aron Barbey, professor vid Illinois Universitety och huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Hjärnmoduler ger de grundläggande byggstenarna från vilka större "inbyggda anslutningsnät" är konstruerade, säger Barbey vidare. Varje nätverk innehåller flera hjärnstrukturer som aktiveras tillsammans när en person engagerar sig i en kognitiv uppgift.

Nätverk i den främre delen av hjärnan aktiveras när uppmärksamheten är riktad på externa signaler, salience-nätverket är engagerat när uppmärksamhet riktas mot relevanta händelser och ett nätverk som kallas default mode network - en slags bakgrundshjärna - aktiveras när du slutar tänka logiskt på ett problem och uppmärksamheten riktas inåt.

Neurala nätverk består av två typer av kopplingar som tros stödja två typer av informationshantering. Det finns vägar som kodar förkunskaper och erfarenheter, som kallas "kristalliserad intelligens”; Och det finns adaptiva resonemang och problemlösningsförmåga som är ganska flexibla, kallad "flytande intelligens".

Kristalliserad intelligens innebär robusta kontakter, resultatet av flera år av neuraltrafik på breda motorhjärnvägar. Flödande intelligens är mer tillfälliga stigar i snö och kopplingar som bildas när hjärnan tar itu med unika eller ovanliga problem.

I stället för att bilda permanenta hjärnvägar uppdaterar du ständigt dina förkunskaper, och det handlar om att skapa nya kopplingar. Ju lättare hjärnan bildar och förändrar sina kopplingar som svar på nya krav, desto bättre fungerar den.

Allmän intelligens kräver både förmågan att flexibelt nå närliggande, lättillgängliga stater - för att stödja kristalliserad intelligens - men också förmågan att anpassa och nå svårtillgängliga tillstånd - för att stödja flytande intelligens. Intelligens finns inte på ett ställe utan handlar mer om att hoppa mellan olika nätverk

"What my colleagues and I have come to realize is that general intelligence does not originate from a single brain region or network. Emerging neuroscience evidence instead suggests that intelligence reflects the ability to flexibly transition between network states” säger Barbey.

Det var ju det jag misstänkte :)


Hjärnfysikbloggen: Sanningen om löpband

Häromdagen sprang jag på löpband. Det var ren tortyr. Jag uthärdade genom att göra det till ett mentalt löppass. Jag bestämde mig för en halvtimme, sedan ökade jag fem minuter i taget. Jag klev av efter 60 minuter. Det är lättare att kliva av ett löpband än en väg. Det är alltid lika långt till duschen från ett löpband. Du behöver aldrig vända om. Du behöver aldrig springa tillbaka.

Löpband heter treadmill på engelska. Det är inte många som känner till att den uppfanns 1818 av en engelsk civilingenjör med namnet Sir William Cubitt. Syftet var att straffa lata fångar och samtidigt få ut lite nytta av dem. Var det därför som jag associerade ...


Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.


måndag 20 november 2017

Det fundamentala attributionsfelet

Vi pratar lite för mycket om varandra istället för med varandra. Ju mer stress, desto större är risken att man pekar finger och skyller på andra. Vi tänker nästan inte på att vi gör det.

Istället för att prata om någon och spekulera varför personen gör si och så eller inte alls, borde vi prata direkt med personen och inte med andra eller ett halvår senare. Återkoppling är viktigt. Då löser det sig oftast. Ibland kan det finnas en okänd orsak till att någon gjorde eller inte gjorde något. Alla berättar t ex inte varför de mår dåligt. Kanske hon har svårt att fokusera p.g.a. tio panikattacker under natten. Kanske en sjuk mamma. Man kan inte veta.


Jag jobbar som ScrumMaster och i scrum - som jag är en stark förespråkare av - är det förbjudet med blame, dvs. att skylla på andra. Teamet är gemensamt ansvarigt för allt teamet gör. Om man tycker någon gör fel så frågar man sig själv vad man kan göra. Man pratar med och inte om personen. Då kan vi lära oss något av det. Det ger tillit. Man pratar inte bakom ryggen. Det är fegt. Det skapar en giftig atmosfär och att vi tappar förtroende för varandra. I slutändan kan det leda till att det finns de som får ont i magen av att gå till jobbet. Dessutom lär man sig ingenting. För att lära sig något och bli bättre måste man våga göra fel. Poängen med scrum är lärande.

Ett allvarligt tankefel
När någon annan gör fel söker vi ofta orsaker i individens karaktär. Han är lat eller en som alltid smiter undan. Vi bedömer andra och laddar oss med känslor gentemot dem, istället för att tänka efter. När vi själva gör fel, vet vi att det finns orsaker och omständigheter till varför vi gjorde som vi gjorde. Om någon tränger sig före i bilkön är det så lätt att reagera med reptilhjärnan och skrika idiot. Men om vi själva tränger oss före gör vi det för att vi måste hinna i tid till något, kanske hämta barn på dagis. När vi pratar om oss själva har vi alltid rätt. Vi känner ju till alla fakta. Men när vi pratar om andras handlingar gör vi ett av de vanligaste - och mest destruktiva - misstag som finns. Det har t o m ett namn. Det kallas för det fundamentala attributionsfelet (Fundamental Attribution Error). Vi är alla skyldiga till det. Vi vet inte allt om andra. Orsakerna handlar sällan om personens karaktär utan om omständigheter. Vi kan alla bli den andra skyller på ifall omständigheterna ändras. Vi har nog alla varit i en sådan situation. Tänk på det en stund.

söndag 19 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Löpning och hjärnhälsa efter 40

En genomsnittlig hjärna krymper med cirka fem procent per årtionde efter 40. Samtidigt är det först vid 40 års ålder som hjärnan skakat hand med alla sina delar och fungerar som en helhet. Efter 40 känner många en säkerhet som de inte känt tidigare. Man vet vad man kan och klarar av och känner sig tryggare än när man var 25. Det brukar sägas att man blir klok eller vis. Men det bästa vore ju om man både utvecklade denna trygghet och bevarade sin hjärnhälsa. Är det möjligt?

Studier på möss har visat att fysisk träning ökar storleken på hippocampus, ett område i hjärnan som är viktigt för minne och som drabbas hårdast av sådant som åldrande och stress. Men gäller samma ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.


måndag 13 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Kaffe eller rödbetsjuice?

Alla som följt den här bloggen vet att rödbetsjuice är en het dryck i idrottskretsar. Rödbetsjuice förbättrar blodcirkulationen och effektiviserar cellernas energiförbrukning. På sistone har även kaffe blivit en het dryck. Kaffe är uppiggande. Kaffe förlänger livet. I rödbetsjuice är det nitrat som är den verksamma substansen. I kaffe är det koffein. Därmed är det inte nödvändigtvis kaffe eller rödbetsjuice som du behöver, utan koffein eller nitrat.

Koffein och nitrat
När du springer (eller går, pratar eller tänker) förbrukas energi i form av ATP. Som ”restprodukt” bildas bl a adenosin (A:et i ATP). Adenosin ackumuleras utanför cellen, binder till receptorer på cellytan och "säger till" cellen att minska sin aktivitet när det bildas för mycket adenosin. Adenosin övervakar cellernas energianvändning och fungerar därmed som en cellulär återkopplingsmekanism. Det tycks som denna mekanism är den molekylära mekanism som du, dvs. din hjärna, upplever som trötthet.

Koffein binder till samma receptor som adenosin. Därmed bryts cellens återkopplingsmekanism och cellen ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.



söndag 5 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Ett leende betyder så mycket

Hur kommer det sig att många av de bästa uthållighetsidrottarna ser så glada ut när de anstränger sig? Haile Gebresellassi, Eliud Kipchoge och Charlotte Kalla tävlar med ett leende. Kanske de ler för att de vinner, eller går leendet djupare än så?


Ansiktsuttryck säger inte lika mycket som ord (en bok med ansiktsuttryck är inte lika informativ som en bok med text), men vi vet instinktivt vad de betyder. Studier visar att vi uppfattar ansiktsuttryck långt innan vi är medvetna om dem. Det är helt enkelt viktigt för vår överlevnad att snabbt förstå andra människors avsikter.

2010, samma år som jag började blogga, publicerades en studie om ansiktsuttryck och prestation. Studien var gjord av Samuele Marcora, som sedan dess varit en av mina favoritforskare om man ser till antalet studier jag citerat. Marcora visade att det gick att göra ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.


onsdag 1 november 2017

Hjärnfysikbloggen: Näsandning

Idag körde jag älglufs och skidgång med tolv tappra kollegor. Det var ganska kallt. Så hur ska man göra nu när temperaturen sjunker? Finns det risk att jag blir förkyld av kylan? Knappast. Det är inte kyla, utan virus som ger upphov till förkylning och virus sprids genom infekterade människor. Risken att smittas är faktiskt mindre utomhus, än inne i värmen där det oftast finns fler människor på en mindre yta. Men när man kommer in från kylan då? Eller om man frös innan löpturen? Då blir det genast mer komplicerat.

Kyla och immunförsvar
I en studie från 2014 undersökte forskarna kylans effekt på immunförsvaret. Forskarna testade också om nedkylning innan träning påverkade immunförsvaret genom att låta nio lättklädda män springa på löpband i ett rum som antingen var 22 eller 0 grader. Forskare tog sedan blodprover för att mäta immunologiska och endokrina förändringar. I nästa steg fick löparna sitta i ett kylrum en timme innan de sprang.

Det visade sig att löpning i kyla kan försämra kroppens immunförsvar och göra löparen mer mottaglig för olika sjukdomar efteråt. Men om löparna fryser en timme innan löpningen, då förstärktes immunsvaret av kyla.

Man bör alltså inte klä ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.