söndag 9 mars 2014

Fria radikaler är både livsviktiga och livsfarliga

De senaste 20 åren har hälsoindustrin inriktad sig särskilt mycket på en fiende, de fria radikalerna. De sägs orsaka åldrande, cancer och sjukdomar. Är det verkligen så enkelt? Svar: nja. Finns det fria radikaler som skadar cellerna? Svar: ja. Behöver vi fria radikaler? Svar: ja, vi skulle inte överleva utan dem. Det verkar vara värt att reda ut dessa frågor och svar.

Radikaler och antiradikaler
Fria radikaler är fria för att de rusar omkring och radikala för att de reagerar med det mesta. Atomer och grupper av atomer (molekyler) omger sig med ett moln av elektroner i olika skal. Ju längre ut, desto högre energinivå har elektronen. Om det saknas en elektron i yttersta skalet, strävar molekylerna efter att ta en sådan elektron från någon annan molekyl och när de lyckas med detta upphör de själva att vara fria radikaler; molekylen som blivit av med en elektron omvandlas dock i sin tur till en fri radikal på jakt efter elektroner. Det skapar en kedjereaktion (oxidativ stress) som till slut kan döda cellen. Om dessa reaktiva molekyler befinner sig på fel ställe i kroppen kan de skada slemhinnor i artärer, cellmembran, DNA.
En antioxidant donerar en elektron till den fria radikalen som saknar en elektron i sitt yttersta skal.
För att förhindra detta har kroppen utvecklat ett antal mekanismer för att minimera och reparera skadorna som de fria radikalerna orsakar. Det inbyggda försvaret består av enzymer som superoxiddismutas, katalys och glutationperoxidas. Genom kosten får kroppen också tillgång till vitamin A, C och E och av polyfenoler, som fungerar som antioxidanter. I mat finns också tillsatt antioxidationsmedel (E-nummer 300-385). Antioxidanter kan donera elektroner utan att själva bli radikaler och kan därför stoppa kedjereaktionen innan vävnad blivit skadad.

Det finns ett starkt samband mellan konsumtion av mat med mycket antioxidanter och skydd mot oxidativ stress samt sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer. Däremot tycks tillskott av antioxidanter öka risken för sjukdomar, kanske för att de rubbar en känslig balans mellan kroppsegna fria radikaler och antioxidanter. Däremot tycks extrakt av bär och frukt fungera bättre än rena tillskott.

Den komplexa kroppen
Den som bläddrat i en bok i biokemi vet hur oändligt komplicerad kroppens kemi är. Flödesdiagrammen täcker flera sidor. Man kan följa hur olika enzymer bryter ner maten i deras molekylära beståndsdelar, hur dessa sedan absorberas, byggs ihop till nya större molekyler som kroppen använder till att bygga hår, muskler, cellmembran, nerver, öronvax och allt annat som vi är gjorda av. Man kan se hur fett och socker bryts ner och stegvis, i små kontrollerade explosioner, frigör energi som transporteras ut i cellerna och driver allt arbete och alla tankar. Det är obegripligt komplex alkemi och man kan inte annat än känna sig ödmjuk inför naturen som skapat detta.

Människan blev dock inte jordens mest framgångsrika organism genom att vara ödmjuk, vi blev det genom att besegra och kontrollera naturen. Men när kunskaperna inte är tillräckliga, då slår naturen tillbaka. Det gäller inte minst inom hälsoindustrin. Det är väldigt frestande att plocka ut någon liten del ur detta sammanhängande kaos och påstå att just den delen är särskilt viktig för hälsan, eftersom den fyller en så viktig funktion, och att lite mer av det skulle göra kroppens flöden så mycket bättre. Sedan gör man det lite svårt och mystiskt, som om man funnit den dolda sanningen bakom allting. Därefter kan man skriva en bok om att X är orsaken till diabetes, fetma eller cancer.

Men kroppen är ett komplext, samverkande, adaptivt system. Det finns återkopplingsloopar och kompensationsmekanismer och ändrar man balansen på ett ställe kan det leda till helt oförutsägbara konsekvenser på något annat ställe i kroppen.
Människans metabolism. 
Fria radikaler är skadliga, men de är också livsviktiga. Kroppen behöver fria radikaler t ex vid en infektion. När främmande bakterier tar sig in i kroppen aktiveras immunsystemet i form av vita blodkroppar (fagocyter) som bekämpar bakterien genom att spruta fria radikaler på den. Innan fagocyterna går till attack fyller de sig proppfulla med antioxidanten vitamin C för att skydda sig mot de egna fria radikalerna, ungefär som soldaterna under första världskriget tog på sig en gasmask innan de spred senapsgas. Fagocyterna dör till slut, men bakterierna, som helt saknar skydd i form av vitamin C, dör först.

Om man ökar tillskotten av antioxidanter, kanske det påverkar immunförsvaret genom att avväpna fagocyterna. Det leder till att tillskott av antioxidanter försvagar immunsystemet och ökar risken för sjukdom och död, vilket man också sett i flera kliniska studier. Eller så kanske ett överskott av antioxidanter leder till att de inte kan göra sitt jobb, utan springer i vägen för varandra? Eller kanske överskottet av antioxidanter vänder sig mot kroppen och skadar den? Eller de kanske reagerar med andra molekyler? Antioxidanterna kanske aldrig når ända in i mitokondrierna, där de skulle göra störst nytta? Ingen vet riktigt vad som händer, men man vet att tillskott av antioxidanter inte är bra för hälsan. Kroppen har förmodligen de antioxidanter den behöver i de flesta fall, annars hade evolutionen sett till att vi hade mer antioxidanter i reserv. Ju äldre vi blir, desto mindre bryr sig dock evolutionen om oss - det är därför vi skrumpnar ihop och dör - och kanske kan det visa sig att vissa tillskott är bra för äldre personer.

Skyll inte på de fria radikalerna
Alltför mycket fria radikaler är skadligt och orsaken till det är att cellerna utsätts för någon form av stress. Rökning skapar många fria radikaler. Föroreningar i miljön, rött hårt grillat kött, kemikalier i bearbetade livsmedel, stress och solbränna skapar fria radikaler. Överskott på fria radikaler är således inte en orsak till dålig hälsa, utan en följd av att vi stressar, röker och äter dålig mat. Det är bättre att angripa orsaken, än att skjuta budbärarna.

De antioxidanter vi äter har växterna skapat med hjälp av solen för att skydda sig mot ultraviolett ljus från solen och fientliga mikrober. Vi bör alltså äta mycket bär, frukt och grönsaker för att utnyttja naturens naturliga flöde av vitaminer. Jag tror också det kan vara bra att meditera, inte vara så het på grillen och slutligen sola med måtta. Vi behöver sol, men vi behöver inte bränna oss.

Efter ett motionspass badar cellerna i fria radikaler. Enligt en helt ny oprövad hypotes av James Watson, en av DNA-molekylens upptäckare, är det de fria radikalerna som bildas i samband med fysisk ansträngning som ligger bakom många av motionens hälsoeffekter. Denna hypotes kanske visar sig vara fel eller så leder den till nya hypoteser. Redan nu visar denna hypotes att vi vet väldigt lite. Vi kan dock vara ganska säkra på att motion är bra och vi behöver våra fria radikaler.

Relaterat inlägg:

1 kommentar: